Idag skulle vara Den Stora Arbetssökardagen för mig, Lisa och Emelie. Självklart blev det därför en dag med massa krångel, motgångar, trötthet och irritation på livet i allmänhet och arbetssökande i synnerhet. Det värsta med att vara arbetslös är arbetssökandet. Det värsta med arbete är arbetssökande. Två städföretag och ett skamset arbetsförmedlingsbesök lyckades vi iallafall beta av på den runda som i mitt huvud verkade så ambitiös. Men fan vad jag hatar det. Jag vill så gärna ha jobb, så gärna. Men jag vill helst slippa söka det. Usch.

Imorgon tar jag och bror planet till Stockholm. Vi ska på norrtäljebesök och kusindop i Strängnäs. Ses på måndag, Umeå!

Idag har jag fått tårta och presenter hos min mamma också. Vem sa någonsin att det var synd om skillsmässobarn, liksom? Jag fick bland annat hela första säsongen av den ack så eminenta serien Oz! Lycka! Som jag har längtat efter att få följa de underbara psykopatiska internerna då de lever och dödar varandra i em city. Det ska bli så sweet!


Såå... sommaren 2004? 2005? Något sådant.

Igår sydde jag mig en klänning med ett tryck jag velat göra jättelänge. När den var klar igår natt hängde jag den på en galge utanpå min garderob. sedan låg jag på sängen och kunde knappast stirra mig mätt på den. Kanhända ser den inte mycket ut för resten av världen, men det är så jävla schysst när man lyckas färdigställa sin egen vision.
Ikväll: Shape Up. Klänning får följa med.


 

Okej Buffyfans, Daniela och Amanda upplåter sin lägenhet för vårt bruk. Jag föreslår lördag 8 december, typ klockan sju. Vad säger ni??
Kom igen!

Kapitlet om kolon och semikolon var genuin lycka. Äntligen svar, förklaringar, målande exempel och förståelse för den kärlek jag känner! Läs boken om ni är språkintresserade: Komma rätt, komma fel, och komma till punkt heter den.

Tjaharu. Idag har jag alltså firat födelsedag. En mycket fin sådan. Låt mig börja med att nämna några av de saker jag ätit under dagens lopp: chokladpralin, oliver, soltorkade tomater, fetaost, cashewnötter, avokado, falafel och chokladkakstårta med kaffegrädde (ååååh).

Jag har också fått en extremt fin och alldeles egen digitalkamera! Yesyes! Nu kan jag exempelvis krydda mina blogginlägg med min underbara fotokonst mycket oftare. Här ser ni tillexempel oss lyckliga vänner tillsammans:

Okej, förvisso är det jag själv som dominerar bilden, men det är mest bara för att jag tycker att min klänning är så satans snygg. Jag vill inte att ni ska behöva gå genom livet utan att ha sett den. Notera dock att kameran är röd <3

Av Lisa fick jag 9½ månad av coolaste Annika Lantz, samt en bok som skulle göra vilken gammal Text- och mediaelev som helst fullkomligt knäsvag. Brace yourselves, vänner: den handlar om interpunktion! Så här står det på baksidan: "Det är hög tid att titta närmare på våra punkter, kommatecken och semikolon och se dem som de underbara och nödvändiga ting de är. Skydda dem där de idag tycks ligga i dödsryckningar i ett hav av förvirring. Väktare, förena eder!"
Semikolon! Semikolon! Lisa känner mina svaga punkter. Semikolon är en livslång, till synes omöjlig kärlek. Kanske kan denna bok äntligen förena oss? Semikolon, jag älskar dig. Jag vill så gärna att vi ska kunna vara tillsammans!
(Förövrigt går det visst i släkten. Pappa berättade idag att min morfar (den av de tu som är död numera) brukade prata om att han en dag skulle skriva en fullkomligt ointressant doktorsavhandling inom något obskyrt ämne med syftet att folk som talade om honom skulle säga "han var allt en riktigt jävel på det där med semikolon!" Det är nog mitt mål med!)

Jag fick också påfyllning av handkärm, bodylotion och duschkräm av Emelie och Yrsa, allt gjort på olivolja. Man kan ju verkligen förundras över olivers förträfflighet. Om oliver innehöll allt man behövde få i sig skulle jag typ kunna leva hela mitt liv och bara äta oliver varje dag. Och utvinna dess saft för att göra tvålar av. Sweet.

Jag fick också en jätteblommande novemberkaktus, lite pengar, lite kort, pengar till välgörenhet av my brother from the same mother samt en skiva med chantande gregorianska munkar (?!), föga förvånande från mormor och (den ännu levande, alltså) morfar. På söndag firar jag med mamma. Yaiy!

Låt mig nu styra in på en liten avtagsväg från detta muntra ämne: Vänner, vi har låtit något förfalla. Vi fick något fint i vår vårdnad, något som utsvultet tiggt om vår uppmärksamhet men som vi gång på gång skjutit ifrån oss. Nu har vi nått en punkt då någon måste sätta ner näven i bordet, ställa sig upp och säga ifrån. Påminna oss alla om att inte låta något som kunde bli vackert vissna ut och dö. Nu tycks det mig som att det fallit på min lott, och därför säger jag detta, till alla som det angår och som bryr sig: Låt oss ha ett nytt Buffymaraton! Låt det bli till en stolt tradition!


Let's find out, shall we?

Jag skrev in mig på arbetsförmedlingen förra veckan och redan har mina känslor gentemot instutitionen växt till mordiskt hat. Fuck you, arbetsmarknadsverket. Jag var på vikariebanken idag och försökte fiska upp lite vikariegig på någon förskola eller så men inser att mina chanser är minimala eftersom jag varken har utbildning eller arbetslivserfarenhet. Sen ska jag koppla mitt AF-CV till vikariepoolen, men mina uppgifter måste visst verifieras av Af innan det kan ske. Men hallå! Jag var där senast i tisdags för att verifiera varje liten uppgift jag uppgett! Ska jag göra det igen bara för att det är ett annat ställe på samma jävla sida?
Jag är så less på att vara arbetslös nu, men jag orkar inte superpeppat engagera mig i det dryga jobbsökandet och ringa upp/besöka alla arbetsgivare som jag borde, så nu känns arbetsbristen typ permanent. Värst av allt är hur satans mycket jag saknar skolan och skolarbetet. Nördor.

Jag har en lite dålig dag idag.

Var iallafall på bio ikväll och såg 1408. Kanske var det för att det var just på bio (karneval är bäst i Rio...), men jag tror att det var länge sen jag blev så rädd av en skräckfilm. Jag anser mig vara rätt härdad nu för tiden, men 1408 var både läskig och psykiskt jobbig och sånt mumsigt. Riktigt, riktigt bra. Speciellt med tanke på att Mikael Håfström tidiagre gjorde halvusla Ondskan... Guillougisch! Klart uppköp!

Skelett i min skivgarderob. Den värsta sorten.

Jag letade efter en gammal skiva med Magnus Uggla som jag en gång ägt (???) eftersom min mamma vill låna den. Hon behöver den inför en maskerad på jobbet då hon ska axla den krullhåriga rockstjärnans mantel. Jag hittade inte skivan, men däremot en gömma av andra utrensade skäms-skivor. Jag genomgår just nu en blandning av nostalgi och chockad förfäran. Ett urval av album och siglar:

Billie Piper - Because we wnat to
Markoolio - Vi drar till fjällen
Da Buzz - Do you want me
Five - Five
Lou Bega - Mambo No.5 (denna verkligen älskade jag, samt hade crush på Lou Bega)
Popsie - 24 seven
Hanson - Snowed in (värdelös julskiva utan hittar?)
Glenmark, Eriksson och Strömstedt (fast jag känner knappt någon 88:a som inte äger den skivan)
Orup (!!!!!!) - Flickor förr och nu (????JAG KAN TVÄTTA MIG MEN ALDRIG NÅGONSIN BLI REN!!!)
Feven - Hela vägen ut (OBS! Signerad!)
Absolute R&B (??)
Eminem - The Marshall Mathers LP

Nostalgiguldkornen är dock såklart Spice Girls, Aqua, Robyn och TLC. Awww.

Jag har verkligen vid inget tillfälle i mitt liv varit ett Britney-fan, men kom igen, visst hejjar man på henne som fan ändå? Det gjorde mig jätteglad igår att läsa översvallande fina recensioner av B's nya skiva och dessutom den här mycket smarta kommentaren kring könsaspekten i det hela av Andres Lokko. Hela den brådmogna barnstjärnegrejen är ju egentligen så läskig och sinnessjuk att det mesta i jämförelse verkar rätt rimligt.


God nyhet till alla Buffyvänner: Joss Whedon ska göra en ny tv-serie! Den kommer heta The Dollhouse och Eliza Dushku (Faith) spelar huvudrollen. We like? Yes we like!