"Livet låter sig inte sammanfattas, det är det för stort för",
-men om du skulle försöka?
Då skulle det handla om livet i obeveklig, rasande rörelse
vi kunde prata förändringarnas tidevarv
och så vidare
och jag som brukat kalla livet för reumatiskt, brukat säga att
ingenting händer någonsin mig
finner mig plötsligt mitt uppe i någon sorts
- eller snarare flera sorters -
framfart
på gott och på ont.
Denna sommar, denna vår. Detta år alltså, 2008, jag blir inte klok på dig.
Ta bara den senaste veckan. En vecka alltså. Förändringar i kronologisk ordning:
- Mina tre katter på fem och sex år har, en efter en, flyttat till nya hem. Jag hann bara säga hejdå till en av dem
- Mitt tidigare hem har totalt tömts på grejer och jag packade de sista grejerna från rummet hos mamma
- Fick besked om att Linus inte skulle flytta från stan i höst, vilket annars var planen (trendbrott! En som inte flyttar!)
- Min styvfar som jag bott med i fem år flyttade till Stockholm
- Yrsa flyttade till Stockholm
- E bestämde sig för att flytta ut ur vår lägenhet

Medmera. Jag säger det igen, 2008 jag blir inte klok på dig. Det är känslomässig bergochdalbana som a way of life, typ.